det gällde om jag nu minns rätt först en av debattartiklarna i sydsvenskan häromdagen, gällande rosengård. även ni som bor i norrland har hört talas om rosengård, och de flesta säger ordet med en viss spänning och lite skräck i rösten. som att det vore high chaparall eller maffiosos på sicilien det gäller. det värsta är att det pågår här, i vårt demokratiska och integrerade samhälle, inte alls långt från där jag bor. och ja, jag var nu ironisk gällande demokrati och integration. artikeln var skriven av laid bouakaz, forskare vid malmö högskolas lärarutbildning. 

bouakaz menade på att de ungdomar som bor i rosengård inte har någon kulturell tillhörighet då de är uppvuxna i ett svenskt samhälle, men lever i segregerade områden med en bakgrund som har sina rötter från ett annat land. de blir identitetslösa och förvirrade, vilket leder till att dessa ungdomar konstant kämpar för att hitta någonstans där de hör hemma, en identitet. vi som land har ännu inte uppfunnit de pedagogiska medel som skulle kunna hjälpa dessa vilsna ungdomar, och det stora problemet som tas upp i artikeln är att de människor som tillsatts för att lösa problemen i rosengård samtliga har svenskklingande namn. vilket jag direkt ser som ett problem, en ekvation som aldrig kan lösas, då dessa människor förmodligen inte alls kan relatera till de problem som människorna i rosengård har. 

han fortsätter... dagens invandrare ska erbjudas full delaktighet i vårt samhälle, men bouakaz menar på att ungdomarna som bor i rosengård bjuds in till dessa som ska vidta åtgärder för vad som pågår, och låter dem berätta vad som sker och hur det verkligen går till. de blir alltså en motsvarighet till "läromedel". men sen, när åtgärder ska vidtas och de ska planera för det, då är det de svenska pamparna som tar över. rimmar inte det lite illa? borde inte vuxna människor med liknande erfarenheter och bakgrund som dessa ungdomar som vandaliserar och protesterar mot sin livssituation få vara med i arbetet? debatten går kring detta, att de åtgärder som nu vidtas inte tas på allvar just på grund av att de som arbetar med det inte har någon relation till ämnet. och jag är helt inne på samma spår, ser precis vad han menar och tycker att det är fel. 

för att försöka knyta detta till ungdomar som jag möter dagligen under praktik, så kan jag meddela att de här eleverna är så medvetna om vad människor tänker om rosengård och de som lever där. de packas ihop i en bunt, på samma sätt som svenskar har en tendens att dra alla zigenare över en kam. "mina" elever fick i läxa en dag att skriva om sig själva i ett personligt brev till mig. 

en av killarna som skrev till mig berättade att han bor i rosengård. han påpekade också att han inte lyssnar på hiphop och rap även fast han bor i rosengård. med andra ord, rent översatt, så antog han att jag skulle tänka vissa saker om honom den sekund han berättat för mig att han bor i rosengård. tycker ni inte att det är lite skrämmande, hur han redan vid 16 årsålder är så medveten om vilken stämpel vårt samhälle sätter på honom, bara för att han har en särskild adress och ett annat ursprung än det svenska?  

länk hittar ni här!  http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article432258/quotInvolvera-invandrarnaquot.html

okej. nu har jag fått ur mig det. det var ju en till sak jag tänkte skriva om, men jag tror vi suger på den karamellen lite till. ni har fått tillräckligt att bita i för ett tag. tyck gärna till! 

i skolan idag i alla fall har vi fortsatt med nationella och lyssnat på redovisningar. mycket givande, allra helst när jag märker att jag faktiskt bedömer ganska lika min handledare nu. jag har med andra ord lärt mig massor! 

pablo the great, ja det är en av mina håriga små killar, ni ser honom på en bild till vänster. han var öppningsnumret på min powerpoint presentation som jag idag har gjort och redovisat vår uppsats. redovisningen fick inte ta mer än 20 minuter står det i anvisningarna. nu ledde den till så intressanta diskussioner så den tog snarare 40 minuter. jag antar att det är okej? :) 

(MATTIAS! jag kom på här att du ställt en fråga i en kommentar som jag inte har svarat på. JA! eleverna här är annorlunda än de jag tidigare mött i mindre norrländska städer. där upplever jag dem yngre och omognare än härnere. här lever de i ett hårdare klimat, och det märks.)