hittills under mina vfu-perioder har jag varit väldigt skonad från svåra situationer eller elever som har satt sig på tvären på olika vis. så även den här gången. vad jag däremot har känt idag när jag vandrade hem i snöblandat stril (?!!) så var det tveksamhet. känner inte ni ibland att ni tvivlar på er själva? mina tankar går ibland runt runt och jag ifrågasätter mitt sätt att agera, att vara, kommer jag funka som lärare, gör jag verkligen ett bra jobb, är jag så pass seriös... etc etc etc. idag är en sån dag. inte för att något har gått dåligt, utan mer för att jag ibland funderar på min förmåga att vara strulig. jag tycker om ordning och har det också allt som oftast. till en viss gräns. jag brukar säga att jag är ostrukturerat strukturerad när jag försöker vara lite snäll med mig själv. det upptäckte jag idag när jag under sista lektionen skulle förbereda en grupp inför ett läsförståelse prov de ska ha i engelska till veckan. jag hade förberett egna övningar till dem, med egna frågor eftersom de tidigare nämnt att de övningar som redan fanns var trista och innehöll tråkiga texter. när vi gick igenom första frågan var det en elev som uttryckte sig milt och sa att han inte förstod frågan. vilket var helt rätt, för den var felaktigt formulerad och den hade inte gått att besvara.... fråga två. har jag gjort ett stavfel. utan att märka det. sen var det ytterligare en fråga som också var knepig. usch! jag gillar inte alls när det blir så. min handledare skulle gå lite tidigare och sa det absolut sista innan hon gick att glöm inte vara jättetydlig med vad det är de ska lämna in nästa vecka. efter de hade gått.... hade jag varit tydlig? nej. inte ordentligt, ty den här klassen strular med att lämna in eller göra läxor. så just idag känner jag mig ganska misslyckad och ifrågasätter mig själv. men jag antar att det är något som jag kommer stöta på många gånger i livet och i yrket. jag hoppas det i alla fall, för det är nog ett bra sätt att skärpa till sig på och att förbättra sig. den feedback jag har fått från min handledare har varit väldigt positiv, så jag tror inte att jag gör dåligt ifrån mig. men just idag, har jag tänkt att aj då, oh nej alldeles för många gånger. i morgon är sista dagen för den här gången, och jag längtar redan tillbaka. 

Comments (3)

On 3/26/2009 6:26 em , jojo sa...

Jag känner igen det där, vissa dagar tvivlar man på sin egen förmåga. Men dagar där man känner sig fantastiskt inspirerande och proffsig är förhoppningsvis fler, så man får leva på det. Sen så är det bästa att allt som vi hittar på nu och skapar, som dina frågor till exempel, kan vi ju ta med oss och använda flera gånger om! Så din klass idag blev väl de som fick provköra, din säkerligen utmärkta uppgift!

 
On 3/26/2009 9:24 em , Anonym sa...

Ja,jag vet precis. Ibland, vissa dagar, är såna där man ifrågasätter allt, precis allt. Varför gjorde jag så? Varför sa jag på det viset? Min lluare sa att när man jobbar med ett annat språk som inte är ens modersmål, kommer man att ständigt ifrågasätta sig själv, det kommer man inte ifrån. Hon berättade att från början svettades hon kopiöst mycket. Jag svettas också, ganska ofta faktiskt. Man måste nog lära sig att vara lite snäll mot sig själv.
cariño reina

 
On 3/30/2009 9:13 em , Susanne Sahlin sa...

Precis som Johanna skriver ovan så har man dagar när man tvivlar på sin egen förmåga, kanske till och med om det är "detta" man verkligen ska göra...men ofta leder det till reflektioner kring sitt sätt att vara som professionell pedagog och lärare och det i sig är ju en viktig del i sin egen utveckling!

En utmaning en sån dag är att ändå försöka hitta tre ljusglimtar, tre saker som man lyckats med. Oftare än man tror finns det där, fast det är lättare att se det man inte känner att uppnått än något positivt man faktiskt åstadkommit. Ett snällt ord till någon elev, en bra förklaring, en god idé eller tanke, att ha sett en elev...etc...